På Globen centrum med Wiggos hockeylag som ska spela i pausen på Djurgården- Modo matchen på
Hovet idag.
Helt uppspelta.
Klas är domare...
Bilden ovan är ett klassiskt exempel på att vara förälder...
Vi satt långt upp i taket när vi alla såg killarna komma ut, alla, åååhhhhhhhh där kommer de.
Vi såg små prickar som såg ut som våra barn, det var mörkt, det var absolut inte optimalt att ta bilder...
men majoriteten reste sig upp och började filma hela händelsen när våra barn står bakom sargen i mörker, rörigt oigenkännliga medans alla, åååhhhh!!!
Jag skrattade för mig själv när jag försökte att både höra och se mig själv och mitt beteende utifrån, hahaha
Det krävs verkligen ett barn för att man ska känna, betee sig så här fullt ut, utan någon som helst självkritik.
När sjutton ska man kolla på filmen "när Wiggo står bakom sargen i mörker och väntar"?
Att däremot filma killarna på isen, det är såklart något annat...det hela är ju ett galet roligt minne.
Djurgårdens klack var fantastiska...sjöng och körde oavbrutet ramsor.
När Lidingö spelade i pausen så skrek de, hejade, klappade, skrek NEEJ! när någon missade att göra mål, grymt häftigt.
Wiggo & Klas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar