ÅNGEST!!!

ÅNGEST!

Jag må vara en mes ibland, men det kan jag inte göra något åt, tyvärr.

Idag var det en sådan dag, don`t like och det var tillsammans med Wiggo, don`t touch my kid - NOT!!!

Åhhhh, idag var det dags för honom att åka till tandläkaren för att dra ut 2 tänder för att de nya skulle få plats.

Jag har hela tiden vetat att detta skulle ske, jag har medvetet struntat i att förbereda och informera honom om att han skulle få en fetspruta och att de skulle gräva i hans tandkött tills hans små tänder lossnade...fy faan.

Jag har haft inköp och högt tempo, kastat mig till skolan för att hämta mitt ovetande barn, förklarat att vi får se vad hon ska göra, hon ska bara titta sedan får vi se vad hon tänkt - mooaahh

-Mamma, kan jag gå på tennis o hockeyn efteråt?

-Neeej, tyvärr...

-Varför då?

-Vi får fråga Louise ( klassmamma som är världens bästa tandläkare, jag går till henne så hon är tuktad och vet att det händer grejer när jag är där, jag gillar INTE tandläkare, är otroligt tydlig men glad, hahaha)

Jag ogillar tandläkare eftersom jag hade en muppjävel som hela min årskull var utsatt för nere i Höllviken, ingen fick någon normal relation till tandläkare efter den idioten och jag VÄGRAR att Wiggo ska få en sådan relation till att gå till tandläkaren.

Det oskyldiga barnet hoppade glatt upp i stolen, lyssnade glatt på den söta tandläkaren och anade nada.

 Jag satt i min parkas och tittade på honom och toklog, ni vet sådär som mammor kan göra.

Om han skulle titta mig i mina uppspärrade "det är ingen fara" glada ögon så skulle det nog gå bra, eller?

Hon topsade med bedövningssalva och förklarade att det var för att tandköttet skulle somna, smart tyckte jag och Wiggo var med på noterna .

Tandköttet skulle somna, haha...

 Sedan kom fetsprutan i det redan bedövade området vilket inte gjorde ont, men bara åsynen av gigantlånga nålen gjorde honom orolig...

Wiggo är killen som inte gråter publikt eller i skolan, bara om det är shit på riktigt, annars så biter han ihop, vet inte varför eftersom hemma kan han gråta om inte bubbelvattnet kommer tillräckligt fort...njae inte riktigt.

 Här blev det jobbigt och hans krokodiltårar rann lugnt och still ner på sidorna, jag stod o toklog och sa att han var GRYYYYYMT duktig...

Jag kände typ, ursäkta mig, skulle ni kunna ta tanten istället, ta några av mina tänder så blir det nog bra, skit i o bedöva, jag tar det istället...puuuhhh jobbigt att sitta och se hans smärta.

Superjobbigt!

 Ja, vi är nu inne i hans mun om någon undrar, hahaha

Han är van, kamera och att ta bilder är en del av vardagen, här plåtas ALLT.

 Han överlevde...

Sammanbiten och enormt kramig resten av dagen...

Alvedon, täcke o kudde, mamma som hade möte o pappa som var och tränade hockeylaget...

Var var mormor?

(Jag bara skojar lilla mor, bara lite)

Han låg och kollade Harry Potter och jag jobbade, han kallade lite då och då och ville att jag skulle komma och bara kramas...

Sådana är vi, vi fiskar, shit vad vi bara kan sitta och kramas - FAB!

Shit vad man enkelt tar sin barns smärta, utan att blinka, utan att tänka, bara så, helt enkelt bara så...

Största kärleken av ALLT och kärringen fick ångest på kuppen