7 februari 2011

Lycklig Babolat ägare

Lyckligaste och stoltaste barnet på Lidingö idag!

Vi har under lång tid kämpat med att Wiggo ska förstå värdet av pengar...

Förstå att saker inte bara kommer till en bara för att man vill ha något...ja, jag vet att det inte är något nytt, men iallfall.

Vi började med veckopeng och det gick ju skitbra - NOT.

Han saknade inte någon veckopeng, glömde att fråga efter sina 20:- varje söndag och hans icke sysslolösa mamma tänkte inte heller på det, (jag är veckopengschef) så när vi väl skulle räkna ut hur mycket han skulle få så var det iställlet typ 400:- vilket han tokgillade.

Kanon med 400:- i veckopeng...suck!

Så vi började om...

Han är hockekille, både ute och målis vilket innebär 2 olika uppsättningar hockeyprylar, för inte har väl utespelare och målis samma, no  no no

Tennisen är bara Babolat prylar, rack, väskor, svettband m m (alla har, mamma)

Fotbollen, då ska det bytas tröja i takt med Zlatans övergångar, Messidojjor för att "ALLA" har sådana m m

Ni som känner mig vet att jag ÄLSKAR att han har sådant som ALLA har...(inte), samtidigt så är jag inte dum i huvudet och förstår kompis och gruppgrejen .

Väldigt lång utsvävning nu...

Jag bara menar att om man inte  skulle räkna in alla saker som behövs och önskas i sporterna då kommer han aldrig att förstå någonting...
Nu har det varit evigt Babolat tugg i veckor...

Han vill ha ny väska, svettband, keps m m, han fyller år 1 mars och om han får ALLT han önskar sig då så blir han inte heller medveten, eller hur?

Nu till Babolat köpet:

Han fick nu betala 300:- av sin veckopeng, (vi resten ) det är första gången någonsin som han faktiskt var sjuuukt stolt att han hade betalt med sina egna pengar.

Otroligt pysslig o stolt  med bagen...
Packat, hållt stylat, gått omkring....

Inte ett dugg missnöjd att pengarna nästan är slut,  BARA nöjd med sin Nadal väska.
En annan liten sak bara.

När jag var liten så fick jag aldrig något utan att betala hälften...svintråkigt!

Jag önskade mig mest av allt på hela jorden en treväxlad svart Crescent cykel - to die for.

Jag betalade hälften och fick...?

Jaaa, va faan fick jag?

En RÖD Crescent UTAN växlar, förstår ni?

Ångest, ångest, ångest...

Märket på cykelhelvetet var åtminstone rätt...

Se sedan hur det har gått för mig med pengar o shopping?

Vad har jag lärt mig av det?

Jo, carpe diem, inte ett skit!

Köp det du vill ha direkt för annars så köper någon annan det - in front of your nose.
Så gick det med den ekonomilektionen, lilla far!

Halleluja

2 kommentarer:

  1. Oftast när jag läser din blogg hör jag din röst inom mig som säger allt detta, mycket förmodligen eftersom du skriver som du pratar ;)- Jag gillar det. Puss.

    SvaraRadera
  2. Haha, det är helt underbart att läsa din blogg..
    Som jag skrattade åt din kommentar... - Märket på cykelhelvetet var åtminstone rätt...

    Ha en underbar dag!
    Kram Angelica

    SvaraRadera